Poezii
Marin Sorescu
Ensamhet

Vid den sjukes huvudgärd
Bara huvudgärden.
Han lyfte huvudet
Och som om han först nu såg den
Frågar han, med svag röst:
- Är du också här,
Huvudgärd?

- Ja.
Någon måste vara nära dig
Dessa stunder,
Då du är mycket sjuk.


Tillbaka till Sorescu